Klockan är 4:30 och jag hade hellre velat säga godmorgon än godnatt.

Nu sitter jag och Neo i soffan och tittar på City akuten på 3:an. Neo har precis lugnat sig efter några timmars värk i högra benet. Han har haft växtvärk förut men aldrig så här länge och långt in på natten. Han somnade runt 21 igår kväll och fick sova i vår säng efter att ha klagat lite på att han hade ont. När jag sen gick och la mig kl 23 började han gnälla och vaknade till lite då och då och grät. Han fick ipren vid 2 och vid 4 var han vaken och vi gick upp. Jag har suttit och masserat hans ben och han har fått lite mjölk och en smörgås. Nu mår han lite bättre :)

Så det blir alltså verken skola eller dagis för vår del i morgon, eller ja idag. Neo kommer att vara trött hela dagen och jag ska försöka få några timmars sömn under dagen. Hur vi nu ska lösa det. C får väll vara vaken någon timme längre så får han sova lite extra under eftermiddagen.

Jag brukar orka mycket. Räcka till som mamma, göra alla hemma sysslor, skolan, körkorter och samtidigt hitta tid till att få både egen tid och familjetid tillsammans med Christian. Och där emellan ska man träffa sina vänner och dom övriga familjemedlemmarna som inte bor innanför dom här väggarna. Men utan sömn så fungerar jag inte ens som människa..

Får försöka ta igen allt jag missat i skolan senare. Ibland känns det hopplöst men vad gör jag igentligen för nytta där när jag varit vaken i 25.5 timmar när första lektionen börjat? Och att medvetet lämna en 4 åring på dagis som sovit så dåligt och vaknat tidigt känns bara elakt och dumt.

Idag kommer jag känna en massa ångerst för att jag missat ännu en skoldag. Och förmodligen vara lättirrerarad pga sömnbrist. Men jag hoppas att dom fortfarande förstår..