Idag är vi hemma igen. Eftersom Neo kräktes i morse, men är inte magsjuk och mår bra nu igen. Så som det brukar vara då. Jag bestämde mig för att ringa sjukhusupplysningen och berätta att det här har pågott ett tag och frågade om det verkligen var så normalt som dom sagt på vårdcentralen tidigare när vi har frågat. Hon tyckte absolut att vi skulle utreda det här eftersom det pågott så länge och inte verkar bli bättre heller. Som tur var så tyckte hon samma på vårdcentralen när jag ringde dit. Så jag kunde lugnt ta in mina taggar igen :)

Så på Onsdag nästa vecka ska vi till vårdcentralen och testa Neo för bla gluten.

Jag tar fram kameran alldeles för sällan nu för tiden. Men nu när våren (förhoppningsvis) kommer med små steg kommer den att komma fram mer! Jag menar, ut och fota? På vadå? Allt regn, gråa färget och den kalla luften.

Men under förra veckan när lilleman och jag var hemma så kom den fram lite. På ett fin mortiv som kallas Neo. Jag bad honom att posa. Som han så gärna gör. Och på första och sista bilden visar han stolt upp sin "tottoering" som han själv säger, som han fick på vårdcentralen utav doktorn efter att dom tagit snabbsänkan på honom. Den gick bort i början på den här veckan. Och då blev han förtvivlad. Så vi måste köpa hem lite tottoeringar. Neo vill ju såklart vara lika cool som mammas kusin Linus. Fasän mamma också har två tatueringar så är hon minsann inte lika cool som Linus. Han har ju både tatuering och en cross!