Idag, för 6 år sen tog jag ett gravtest som visade posetivt :)

Så idag, för 6 år sen fick vi reda på att en liten bebbe låg i magen. Tänk vad tiden går :) Nästa år börjar han skolan!

Vi vet inte riktigt vart vi ska sätta honom än. Beror helt på om han får en plats på wallbergska eller inte. Har försökt att ringa rektorn några gånger men har inte fått tag på henne. 

 

Jag var och pratade med en av dagispersonalen idag innan jag skulle hämta Neo. Och dom ser så tydligt att han blivit så stor! 

 

Han har sen i höstas, när han började på dagis igen efter sommarlovet tyckt att det varit tråkigt att gå dit. Han har gått "vidare". Redo för att lämna förskolan. Men nu har dom fått in lite nya leksaker som han leker med. Och dom jobbar lite mer med honom. Han är redan så duktig på att räkna så nu försöker dom utveckla hans skrivande istället. 

 

Han är också inne i en fas just nu och väldigt rädd för att vi i hans omgivning ska dö ifrån honom. Han pratar väldigt mycket om Enya, att han är rädd för att hon ska lämna oss. Vi har försökt att prata med honom om det här men det är svårt. Man förklarar ju livets gång. Mamma och pappa ska bli gamla först. Du ska först också få barn och gifta dig inann mamma och pappa blir gamla. Sen kan ju mycket hända på vägen. Men mer tänker vi inte förklara. Han vet att många dör av sjukdom och pratar väldigt mycket om det också. Men det kommer att gå över. Det här är ju något som han måste gå igenom. 

 

 

 

 

Innan idag när Neo åt en ost macka så trillade andra tanden ut rakt ner på golvet :) Det började blöda lite mer den här gången så Neo tyckte att det var lite äckligt. Men nu ligger han och sover gott i sin säng. Tanden ligger i ett glas med vatten på hans byra. Tandfen (pappa) får lägga i några mynt där sen ;)

 

Enyas lilla bissing är snart framme också. Man ser lite varje dag på tandköttet att den är på väg ut. kanske i morgon? 

 

 

Igår var vi på Lusse firande på Neos dagis. Det var verkligen så sött! Dom gick fint in i ett led och ställde sig sedan på rad så att alla vi föräldrar fick se dom. Neo kräktes under förmiddagen/eftermiddagen så han fick stanna hemma från dagis. Men eftersom det bara var det "vanliga" han brukar ha så var vi ändå med på kvällen. Christian filmade hela tiden och jag stod i bakgrunden med Enya, som faktiskt var tyst under hela stunden. Hon hade fullt fokus på en stjärna i fönstret :) 

 

 Alla barn sjöng även blinka lilla stjärna på både svenska, engelska och spanska :)

 

Vi stannade kvar och fikade lite, sen åkte vi hem och Christian körde till jobbet :)

 

 

 

Min tandlöse pojke :)

 

Imorse sa jag godmorgon feber! Mådde verkligen skit när vi gick upp. Neo var lite seg och klagade sen på att han hade ont i magen. Efter ett tag så kom Christian hem så att jag skulle få sova lite, hade en sån huvudvärk. Och det var tur att vi höll Neo hemma från dagis. För efter ett tag så kräktes han för fullt.. Men efter några timmar så var han som vanligt igen.

 

Jag har nästan sovit hela dagen. Det behövde jag, och skönt var det! Christian har tagit hand om Enya och Neo. Men han fick också vila lite i eftermiddags. Och snön har äntligen hittat hit till Halmstad också! Det var ju på tiden, Imorgon ska C och Neo ut och göra en snögubbe. Förra året så satt jag i vardagsrumsfönstret och tittade ut på C och Neo när dom gjorde en. Den var så fin. Neo tittade upp lite då och då och vinkade upp till mig. Jag som mådde så dåligt, jag var så ledsen för att jag inte kunde vara med. Sprang till toan hela tiden och bara kräktes. Äntligen är det över. Ni anar inte så glad jag är för att inte vara gravid. Men jag är så lycklig att jag stod ut dom här två gångerna jag var det. Både Neo och Enya är självklart värt det, absolut! Men nu är det över och aldrig mer ska jag behöva vara så sjuk igen.

 

Ja och just det ja! Nu ikväll så tappade Neo äntligen sin första tand. Den har varit lös ett tag och dom tre senaste dagarna har den mest bara "hängt" där. Men ikväll så ramlade den ut. Så stolt han blev ♥ Ikväll så ska tandfen komma på besök :)